Zweeds/Nederlands forum

Tackar Keo!

Det var tydligt, men en nya fråga har skapats
Pratar alla människor i Sverige slarviga språk då när det handlar om han/honom?
I Holland har vi ett liknande fenomen med 'zij' och 'hun'
Te: 'Zij lezen hun boek'  Det är correct.
Finns ochså människor som säger : 'hun lezen een boek'
Det är fel, men ibland säger man att det är pga dialekt. Dock över huvudtagen högt utbildat människor inte talar om 'hun doen dit en hun doen dat'
Hur är det med svenskarna då? Pratar alla människor i S om 'jag ser han?'
Är det normallt och aksepterat av alla människor?

Är det normallt och aksepterat av alla människor?

Alltså, det är ju faktiskt fel att säga så. Jag gick i skolan i en stad som heter Uddevalla och där säger folk (eller ungdomar) hela tiden "Jag ser han" m.m., men jag störde mig jättemycket på det då.
Jag (och jag tror, många med mig) tycker att det bara låter korkat, så lägg inte till dig med det.

Sedan finns det såklart en massa olika dialekter i Sverige. I ett samhälle i Dalsland där jag kommer ifrån finns det bland vissa en tendens att uttrycka sig som att det låter som obestämd form, men att man menar i bestämd form. Ett exempel:
"Kan du åka och hämta bil?"

Där ska det ju ananrs i svenskan normalt vara:
"Kan du åka och hämta bilen?"

Men det är inte helt enkelt så att man i här bara uttrycker sig slarvigare, man har faktiskt inte smetat ut språkets nyanser. Detta eftersom man i fallet ovan uttalar den sista bokstaven på ett speciellt sätt, här då l:et i "bil". (L:et sägs mycket slappare och längre bak i munnen.) Annars uttalar man t.ex. bil som "vanligt".

Tack så väldig mycket för din svar!
Nu blev jag glad, för att jag undrade bara och man kan tänka att en skulle prata så. Jag prater ju dåligt ändå.
Förresten, det var just i Uddevalla var jag hörde det hela tiden.
Vidare har jag filmen "Masjävlar" som driver om Dalarna i vilken man ochså säger  "jag ser han" osv.

Vad menar du precis med den här? "man har faktiskt inte smetat ut språkets nyanser"
-Men heeft eigenlijk niet de nuances van de taal.....benut?-

Jag kan förstå varför man säger "kan du hemta bil?". Man säger ju ochså  " vi ska köpa bil" i stället av  "vi ska köpa en bil"  Det  är ett slags av barnsliga logik.
Man har den ännu oftare när man lär sig ett nytt språk och det kan vara jätte roligt. Här pratar en 'ervaringdeskundige'. (erfarenhetsakkuniga)

"..på ett speciellt sätt, här då l:et i "bil". (L:et sägs mycket slappare och längre .." Den är högskola svenska till mig, men jätte interessant då. Jag skulle villja höra skilnaden en dag.

Jep, dat is in het Frans ook: Ce n'était pas moi.  Dit is inderdaad niet erg logisch, maar ik denk dat men er hier eerder vanuit gaat dat de nominatief (onderwerpsvorm) bijna bij het werkwoord hoort, dus alleen vlak ervoor of erachter gebruikt wordt...  Als er geen werkwoord bij staat, gebruikt men ook de accusatief (hoewel het mij bij "moi" niet helemaal duidelijk is of dit wel per se een accusatief is): Who wants coffee?  - Me (of I do) / Qui veut du café? - Moi

Nog een aspect waarin Zweeds gemakkelijker is: ze schijnen hier ongeveer dezelfde logica te volgen als wij...

Han: subjekt, honom: objekt, väl sagt. kortaste och enklaste förklaringen hittils.

Var så god Blije Freja. Det var ett roligt sammanträffande att du också hade råkat ut för Uddevalla, brrrr!

Jag kan förstå varför man säger "kan du hemta bil?". Man säger ju ochså  " vi ska köpa bil" i stället av  "vi ska köpa en bil"  Det  är ett slags av barnsliga logik.

Nja, det syftar faktiskt på någonting i bestämd form i det här fallet (konstigt nog)

När man säger "Vi ska köpa bil" (med vanligt uttal och i hela Sverige) så har det ju ändå en klang av att man tänker köpa en bil av något slag, men man har kanske inte bestämt exakt vilken. I fallet från Dalsland (som är grym överkurs och perifert) så innefattar frasen alltid (när man utalar det sista ordet sådär speciellt) bestämd form, alltså till exempel
"Kan du hämta bil [som står på torget, på parkeringsplatsen... (det här sista säger man då inte)]"
Ni vet ju alla här att det ska stå bilen.

Vad jag menade med att nyanserna inte smetades ut ("suddades ut" är ett mycket vanligare uttryck -- smet är ju också något kladdigt) när man säger på det här speciella sättet var att man inte säger det likadant som alla andra gånger som man "ska köpa bil", för då säger man "l":et som vanligt. (De konstiga uddevallaborna som ersätter "honom" med "han" suddar däremot ut språknyanserna och försämdrar rent faktiskt språket.)

Det jag har sagt nu kan man såklart inte se i skriven text, utan det rör sig om ett visst uttal. Men ingen här behöver egentligen någonsin lära sig detta för det är en högst minimal del av befolkningen som säger det. Men är man ändå intresserad så kan man bege sig till samhället Högsäter i Färgelanda kommun i Dalsland.

Vad jag undrar: finns det en plats (den skulle ligga i Nederländerna troligen ) där man talar riktigt denna standardnederländska?  (Jag menar en bygd, inte studion av NPS eller VRT)  M.a.o. är den faktiskt själv en dialekt som har betitlats standardnederländska, eller är det mer ett slags av kompromiss som ingen talar spontant men alla förstår och kan talar när det är nodigt?

Håller med föregående: brytning är samma sak som 'accent', dvs något som personer som har språket som andraspråk har. dialekt är helt enkelt olika varienter av språket. Denna skillnad börjar nu leda till intressanta diskussioner kring huruvida den sk ''rinkeby-svenskan', dvs svenska talad av människor födda i sverige (med svenska som modersmål) men med föräldrar från andra länder; de talat alltså inte 'rikssvenska' (vilket väldigt få svenskar gör) men inte heller någon av de gamla dialekterna utan svenska med inslag av ord/uttryck/ljud från andra språk. Har de en brytning eller en dialekt?  -> lite från ämnet kanske, men intressant

"han" som objekt är grammatiskt fel enligt standardsvenskan och jag skulle själv inte använda det...

På en av Estlands öar, Ösel, talar man svenska! Kanske hon kommer därifrån?

Hej.

Nej, jag är inte från Ösel. Jag är (tyvärr) vanlig tråkig helsvenska, från Gävle om någon vet var det ligger (ca 180km norr om Stockholm). Jag råkar bara befinna mig i Estland just nu - jag gör EVS (European voluntary service) i ett år (har nu bara två månader kvar) på en bondgård här. I Estland har jag också lyckats träffa en mycket trevlig holländare och därför är jag nu här på forumet - jag försöker lära mig lite holländska och samtidigt kanske hjälpa till med frågor kring det svenska språket

Ik spreek met de mensen hier "estniska" (estonian). Jag har även läst estniska i Uppsala innan och nu efter 10 månader här går det riktigt bra även om estniska är något svårare än holländska. Estniska är ett finsk-ugriskt språk och grammtiskt sett inte alls nära svenska eller andra germanska språk - estniskan har en hel del tyska låneord och det hjälper lite. (jag pratar mer eller mindre flytande tyska - det är därför jag kan en del nederländska också även fast jag inte studerat det + att jag nu börjat titta lite på lektioner från www.taalthuis.com). I Estland finns även ca 20% ryssar men här där jag är lever bara ester.

Groetjes,
Josefin

Hej. *fniss* 'talenknobbel' måste jag komma ihåg - ett lustigt ord.  Jo, finska och estniska är närbesläktade men de kan inte förstå varandra utan vidare  (skillnaderna är större än tex mellan svenska och danska) - det beror också på var i Finland resp Estland du bor - de som bor närmare varandra har lättare att förstå varandra. Sen beror det också till viss del på medvetenhet; dvs förmåga att se språkliga sammanhang osv. Många ester kan också lite finska, under sovjettiden kunde man se finsk TV i norra Estland och på den vägen lärde sig många ester att förstå finska.

hm.. känns som att vi kommit långt från det ursprungliga  ämnet för denna 'tråd', men det är kanske inte så strängt här på forumet

Er is we wat meer aan de hand met het han/honom "probleem" dan een aantal mensen hier beweren (het is dialect, het is fout, het is slordig, vi högutbildade säger inte så, etc...).  Ik ben benieuwd of iemand er nog iets zinnigs over gaat zeggen. Om over na te denken: waarom zegt er nooit iemand: jag såg hon?