Jag började läsa Nederländska igår. En gundkurs på Stockholms Universitet. Det går galet fort och jag han inte riktigt förstå allting.
Det där med De- och Het-ord till exempel. De flesta ord är som jag förstår De-ord, men när är det het istället?
Någon som kan förklara det?
Offline
Hej Jokke!
Det är just som en- och ett-ord på svenska: det finns inga riktiga regler. "Het" menar "det" och "de" menar "den" (eller "de" i plural). Men jag tycker att det är ganska många ord som är ett-ord på svenska och de-ord på nederländska eller tvärtom...
Teoretiskt finns det även två typer av de-ord: manliga och kvinnliga, men holländerna håller på med att avskaffa det och det finns nästan ingen skillnad på Algemeen Nederlands så kanske är det inte viktigt för dig. Vi belgare tycker att det är mycket viktigt men ingen lyssnar på oss
Offline
Offline
Jag tycker inte heller att det är viktigt och jag är belgare !
Offline
Okej okej :p. Jag menar just att skillnaden är mycket större i många belgiska dialekter än i Algemeen Nederlands. Så för oss (kanske inte för dig, men för dem som talar en sådan dialekt) är det mycket naturligt att det finns manliga och kvinnliga ord, fastän för människor som talar andra dialekter eller som inte talar dialekt är det mycket mindre viktigt och också mycket svårare att veta vilka ord som är manliga och vilka som är kvinnliga...
Offline
det är precis som på svenskan med manliga och kvinnliga ord: I standardspråket finns de inte men vi säger fortfarande "katten - hon" och "klockan - hon" tex... dialektalt finns det säkert många fler.
Offline
Det finns faktiskt vissa regler ändå. Ord som slutar på -heid, -ing, -schap, -te, -rij, -theek, -iteit och -ie är alltid kvinnliga har jag lärt mig i skolan t.ex.
Jimmy
Offline
Jo, det är sant (fast det visst finns undantag bland dem på -ie och -ing, kanske -te också).
Visst finns det fler av dessa regler (-er och -aar (-are eller -er på svenska) är manliga, -sel är neutrum, osv).
Sen kan man också säga att de flesta substantiv som betyder något abstrakt som vrede = fred, vrijheid = fred (här har man förstås -heid igen), vriendschap = vänskap, liefde = kärlek, ... är kvinnliga.
Men för väldigt många ord finns det ingen regel alls, så man kan bara lära dem utantill...
Offline
Jag borde få tummen ur och arbeta mer på denna artikel:
http://home.unilang.org/wiki3/index.php … r_in_Dutch
Sedan dess har jag funnit betydligt mer information, och dessutom behöver artikeln ordnas upp bättre. Det är mer än lovligt rörig just nu
Ursäkta att jag "återuppväcker en tråd".
Offline
Wat een werk, Grytolle !
Hoe kom je aan al die kennis ? Hetzelfde vroeg ik me trouwens af bij je demonstratie van je kennis van Vlaamse chattaal (andere draad).
Offline
De geslachtenkennis komt van veel lezen (er zijn toch heel wat oude teksten erover), en eigen onderzoek. Trouwens heb ik twee dagen geleden geuild ( http://vlaamswoordenboek.net/definities/term/uil ) naar een Antiquariaat in Antwerpen, waarvan ik hoop een heel interessant boek hierover te mogen kopen (Verhandeling over de Geslachten der Naamwoorden in de Nederduitsche Taal. Tweede druk.)
Ik weet niet hoe authentiek mijn Vlaams voorkwam, maar ik heb het meestal geleerd van Leens uitleggingen, en soms bij het bewerken van het Vlaams Woordenboek (waarnaar ik al gelinkt heb)
Offline
Jag läser också nederländska på Medborgarskolan, lite lugnare tempo men kostar å andra sidan pengar...
Nå, bläddrade igenom min papper och hittade några regler för DE och HET:
DE
- används alltid vid plural
ex: de boeken, de boekjes
- används alltid för yrken
ex: de bakker
- används alltid för grönsaker, frukt, träd, plantor
ex: de appel, de tulp
- används alltid för namn på berg och floder
ex: de Mont Blanc
HET
- används alltid vid förmingskningsord, dvs ord som slutar på -(t)je (vid plural=de)
ex: het boekje, het muurtje
- används för tvåstaviga substantiv som börjar på be-, ge-, ver- och ont-
ex: het begin, het vertrek
- används alltid för språk
ex: het Engels
- används alltid för metaller
ex: het goud
- används alltid före ord som slutar på -isme samt ord som egentligen är ett verb
ex: het racisme, het eten
Hoppas det hjälper lite!
Haha, i min iver att hjälpa till missade jag att denna tråd är jättegammal! Nå, det är säkert någon annan som har användning för detta...
Det är okej. Men det gäller bara för verb som är i infinitiv. Om vi teoretiskt skulle använda andra former av verbet som substantiv, skulle det bli så här:
het eten
de aat (feminint) <- imperfekt är ik at, wij aten
het geëet
de eet (maskulint) <- naken verbstamm
de etend, de eting (feminint) <- presens-particip (den första formen finns det inte så många exempel för som fortfarande är feminina - ochtend, avond, båda nu maskulina)
Dessa ord existerar visserligen inte, men så fungerar det i teorin
Laatst bewerkt door Grytolle (2008-04-16 10:25:47)
Offline
In het Nederlands is het heel lastig om te achterhalen wat een de-woord is en wat een het-woord. Net als in het Frans (la/le) moet je dat gewoon leren. Er zijn wel regels, maar die zijn zeker niet waterdicht! Zo zijn de meeste ett-woorden in het Zweeds het-woord: ljusET - HET licht; maar äppleT - DE appel (sorry, deze regel is zeker niet waterdicht!).
Succes ermee! Jules.
Offline
Maar je krijgt er heel wat problemen mee, want werkwoordswortels worden in het Zweeds onzijdig, terwijl ze mannelijk worden in het Nederlands
Offline
Sorry Grytolle, maar wat je/u nu zegt, begrijp ik even niet!
Jules.
Offline
arbeiden/arbeta: nen arbeid => ett arbete
jobben*/jobba: nen job => ett jobb
slagen*/slaga*: nen slag => ett slag
etc
Ik kon eventjes geen goede voorbeelden bedenken 8)
Offline
Hallo!
Wat bedoel je men 'nen'?!
Jules.
Offline
Niks anderds dan dat het mannelijk is. Ik dacht dat de context dit duidelijk zou maken.
Edit: Dit doe ik gewoonlijk als ik het over geslachten heb, om verwarring over wat ik bedoel te vermijden
Offline
OK! Nu begrijp ik het...
Jules.
Offline