Zweeds/Nederlands forum

Tack för hjälpen
Det är bara att fortsätta med fler om det finns tid och lust!

Off topic: Vore det inte trevligt om forumet fick en off topic-del där man kan prata om precis allt? Det ska inte ens behöva vara språkrelaterat.

Nidhuggur schreef:

Det finns, 'Ospråk´.

Jag får vara mer uppmärksam nästa gång...

Jag är inte så helt säker om vad du menar med verbet "lägga upp", hittar ingen bra översättning...  Menar du att invertera listen jag fått i Svenska kursen och posta den här?
Litte jobbigt som du säger men kanske kan jag göra det en gång när jag är online och har ingenting att göra   Det är i alla fall mindre jobbigt än att sammanställa hela den här ordboken (hur har du faktiskt gjort det, Han-Kwang?)
Det är dock förstås inte alltid samma verben som är oregelbundna på svenska och på nederländska

Förresten, vad menar "ta tema"?

Jokke schreef:

det borde gå med en scanner.

Ja, men då ska det vara met de svenska böjningar, inte de nederländska.  De finns ju inte på min lista :p  Jag ser inte riktigt hur det ska hjälpa dig

Jokke schreef:

Och, inte för att vara petig (...) vad betyder är mer riktigt.

Inget problem, det är bra att man rättar mina fel, så kan jag förbättra min svenska.  Varför är det mer korrekt?

Det är en mycket bra förklaring, tack

I en nederländsk ordbok ska du nog finna något som: "lopen (liep, heeft gelopen)" (eller "heb" gelopen eller bara "h gelopen")  För de flesta verben ska det räcka för att finna hela temat.

För presens tar man infinitiv, man tar bort -en, och sätter till personsändelsen (oftast ska allt det ändra stavningen, jag hoppas att du lärt eller ska lära dig det på kursen...  Man måste ju sörja att vokalens längd inte ändras och man kan inte ha z eller v i slutet eller inför en konsonant).  För "lopen" blir det alltså: ik loop, jij loopt, hij loopt; wij/jullie/zij lopen.

För preteritet finns singularformen i ordboken: ik liep, jij liep, hij liep.
För pluralen lägger man till -en, vilket som också kan ändra stavningen, för att korta vokaler skulle förbli korta och långa skulle förbli långa: wij/jullie/zij liepen

(Om singularformerna i preteritet har ett kort 'a' blir det mestadels långt i plural: ik zat, wij zaten.  Inte för hebben dock: ik had, wij hadden)

För perfekten behöver man det perfekta participet, som finns i ordboken och ändras aldrig om det är använt som supinum, plus ett verb, antingen "zijn" eller "hebben".  Man kan se vilket man ska använda i ordboken (h, heb eller heeft för hebben; b, ben, i eller is för zijn).  Så får man: ik heb gelopen, jij hebt gelopen, hij heeft gelopen, wij/jullie/zij hebben gelopen.

För regelbundna verb är det möjligt att formerna också finns i ordboken, men i vissa ordböcker finns de inte för man kan finna dem själv med hjälpen av " 't kofschip"-regeln.  I preteritet plural lägger man bara till ett -n, för det finns redan ett 'e'.

För verb som är mycket oregelbundna (zijn, hebben, mogen, kunnen, zullen, willen, komen, ...) räcker ordboken inte.  Man ska då titta i en grammatikbok eller kanske finns den hela böjningen i slutet av ordboken.

Hoppas att det hjälper dig...

Laatst bewerkt door pieter (2006-09-01 19:44:13)

pieter schreef:

För verb som är mycket oregelbundna (zijn, hebben, mogen, kunnen, zullen, willen, komen, ...) räcker ordboken inte.

Ordboken Lagom här känner faktiskt till alla oregelbunda och starka nederländska verb. Prova bara "mocht/n", "gemogen/n", "varit/s", "gjorde/s".

http://student.kuleuven.be/~s0107108/starka_verb.pdf

Varsågod

Hör av er om någon finner ett fel

När jag gjorde den filen slog det mig att det verkade ändå finnas några kategorier av verb som har samma vokaler i presens, preteritum och perfekt particip.   Så för jag undrade hur regelbundet det var, har jag som experiment ordnat dem per typ.  Tydligen finns det några typer som är mycket regelbundna, som verben med ij eller ui.
Här är resultatet, det är samma verb som förr men nu ordnade per typ:

http://student.kuleuven.be/~s0107108/st … er_typ.pdf

Inte så bra för att slå upp eller för att testa sig, men kanske praktiskt för att studera?

Ja, jag undrade redan om de var detsamma...  Men är "åka båt" inte det som gör människorna i båten?  Jag tror att "varen" är antingen det som båten gör eller personen som styr båten.  Så kanske skulle det vara snarare "köra båt", men jag vet inte om man kan säga det...

Van Dale/Norstedts säger också "segla"...

Man kan köra båt. Är det en motorbåt så är det fel att säga segla.
ex. Han är ute och kör båt. alt. han är ute och seglar.
men det vanligaste är nog att (iaf på västkusten) säga att han är ute med båten.

pieter schreef:

sammanställa hela den här ordboken (hur har du faktiskt gjort det, Han-Kwang?)

Jag hade ingenting annat att göra under tre månaders tid...

Hej,

Lite sent nu jobbet redan är gjort kanske, men här finns en bra lista på starka verb också: http://nl.wikipedia.org/wiki/Lijst_van_ … erkwoorden
Ingen svensk översättning, men det går nog att hitta i ordboken

Jimmy