Hejsan, jag är en svensk kille som träffat en Belgisk tjej, och därav intresserad av att lära mig det nederländska språket. Och jag har själv börjat öva på att läsa och skriva, men jag undar.. Hur mycket skiljer sig igentligen Holländska från Flamländska? Och vart får man tag i böcker om specifict det flamlänska språket? Hittar inget sånt på biblioteket, kanske måste köpa nån liknande kurs litteratur då eller? tack på förhand
/Ize
Offline
Hej!
Med risk för att jag får flamländarna på mig: flamländska och nederländska förhåller sig ungefär som skånska och svenska. Flamländska är (en något utslätad variant av) en massa sydliga dialekter av det nederländska språket. Och lika lite som det finns kurser i skånska lär det finnas kurser i flamländska. Du klarar dig alldeles utmärkt med "vanlig" nederländska i Flandern; däremot kan det vara svårt att förstå vad de säger (precis som i Skåne).
Lycka till!
Mark
Offline
När man tittar på grammatik är flamländska detsamma som nederländska. Den största skillnaderna finns i uttalet och i ordförråd.
Om uttalet, t.ex, i Flandern (och i södra delar av Nederländerna) uttalar man 'g' som en mjuk 'g'. I Nederländerna är det hårdare.
Om ordförråd, flamländska har blivit påverkad av franska mycket mer än nederländska. T.ex.: ordet för centralvärme är "centrale verwarming" på nederländska, men i Flandern brukar man säga "chauffage".
Men, som markm sa, vi kan båda förstå varannan utan (alltför mycket) problem .
Offline
Visserligen, vi (flamländarna) alla förstår nederländska perfekt, men själv uttalar vi det tämligen annorlunda. Om du tänker komma till Belgien, det må vara bra att försöka att finna en plats var du kan höra det flamländska uttalet, t.ex. www.radio1.be eller www.vrtnieuws.net, men de är sidorna av den Belgiska publika radion och TVn, så kanske det är för svår för en nybörjare...
Jag har inget problem att erkänna att flamländska är en samling av dialekter, men kanske det är lite mer: även när vi talar "Algemeen Nederlands", vårt uttal är olikt. Dessutom finns det ett slags av gemensamt pseudo-dialekt, som man skulle kunna nämna "Algemeen Vlaams" Det mest slående kännetecknet är den 2:a personen: vi säger oftast "gij" eller "ge" i stället för "jij" och "je", och vissa verb skifta också: "jij bent" (du är) blir "gij zijt", "jij was" (du var) blir "gij waart". Det är inte korrekt (det var korrekt längesen ) men nästan alla säger det.
Men du skall troligen lära det snart när du kommer till Belgien, och när människorna hör att du är inte Belgisk, de ska troligen anstränga sig att tala mer "Algemeen Nederlands"
Lycka till!
Pieter
Offline
Förresten, denna Skåne, var är det? Om jag får gå till Sverige, det kan vara interessant att veta om jag måste vänta en språkvariant som flamländska...
Offline
Hej!
Skåne är det där lilla "bihanget" längst ner i söder, med Malmö, Lund, Helsingborg, Kristianstad mm.
Kommer ihåg när jag kom till Sverige för första gången efter att ha lärt mig svenska. Vi kom med färjan till Helsingborg och jag fattade inte ett ord av vad tulltjänstemännen sa; det lät över huvud taget inte som det språk jag hade lärt mig. Det blev bättre norrut!
Offline
Hmm, jag föredrar komma till Stockholm, men om jag kan inte göra det, alternativen är Lund och Linköping. Kanske Linköping ska vara lättare då
Fastän, kanske en Flamländare måste inte säga det
Jag ska se... Jag måste diskutera det än med professorn här.
Tack!
Pieter
Offline
Hur kommer det sig att du inte vill läsa i Göteborg.
Göteborg är ju en stor studentstad och en väldigt trevlig stad
hmmm, sen är ju Göteborgare ett väldigt trevligt folk och lätta att förstå...
Offline
pieter schreef:
Förresten, denna Skåne, var är det? Om jag får gå till Sverige, det kan vara interessant att veta om jag måste vänta en språkvariant som flamländska...
Jag tycker visst att skånska är lite annorlunda än rikssvenska, men att det finns andra dialekter som låter mer som flamländska. Jag känner en tjej från Lidköping (nära Vänernsjön). Hon talar med flamländsk brytning, fast hon inte alls har anknytningar med nederländska eller flamländska.
Offline
Ja, jag har hört det förr , också har jag hört att danska skulle låta som dialektet som talas i Antwerpen
Allmänt tycker jag att det är slående att sådan många svenska ord likna de nederländska, mycket mer än t.ex. på engelska (t.ex. prata, heta, betala, även "ögonblick" ...) och detsamma gäller för uttryck.
Offline
Keo schreef:
Hur kommer det sig att du inte vill läsa i Göteborg.
Jag har allt ingenting emot Göteborg , men jag har fått en lista av universitet som har en överenskommelse med det K.U.Leuven för utbildningen av Elektroteknik. Denna lista innehåller KTH Stockholm, Lunds Universitet, Linköpings Universitet och, visserligen, också Chalmers University i Göteborg, men med det där universitetet finns det en specifik överenskommelse om den "Erasmus Mundus Master" av Nanoteknologi. Därför vet jag inte om jag kan gå till Göteborg, för jag ska inte läsa nanoteknologi, och dessutom vet jag att et finns en annan person som vill läsa nanoteknologi i Göteborg, och det finns bara en plats for en student från Leuven. Så jag tycker att de ska inte låta mig gå till Göteborg, och att det ska vara klokare att försöka att gå till en av de andra universitet.
Men jag ska gärna besöka Göteborg om jag kommer till Sverige
Offline
vilken kanon sida. e jätte intresserad av att lära mig språket. e det nån som vet om det e svårt o lära sig med granmatik o så??
Offline
Hej!
Välkommen till forumet.
Grammatiken är faktiskt inte så svår i nederlänskan.
Då är vår svenska grammatik värre
Hälsn. Keo
Offline
Bwa, jag vet inte... Jag tycker att basen är inte så svår, nog lika lätt som den svenska grammatiken. Våra verb har kanske litet mer former, men substantiven och adjektiven har mindre . Kanske är stavningen av dessa former litet svårare på nederländska. (Vokalerna och konsonanterna dubblas ibland, och ibland inte)
Ytterligare har vår grammatik några konstiga egenskaper, men det är också så med svenska
I alla fall, välkommen till forumet!
En fråga till Keo (och till andra förstås): finns det en skillnad mellan "på nederländska" och "i nederlåndskan?"
Pieter
Offline
pieter schreef:
En fråga till Keo (och till andra förstås): finns det en skillnad mellan "på nederländska" och "i nederlåndskan?
Innehållsmässigt är det ingen skillnad alls. Det råkar bara vara olika prepositioner på grund av att exemplen ovan är i obestämd respektive bestämd form; det blir "i" då det står nederländsan.
Själv har jag aldrig tidigare reflekterat över vad du nämner, men jag vet instiktivt vad som låter/är riktigt. Det är som skillnaden mellan en och ett.
Det här är kanske helflummigt men jag tänker att när man säger "på" så har det en lätt ytligare karaktär: man säger någonting "på" ett språk -- tyska, svenska, nederländska, grekiska, ryska... -- men när man säger "i" så går man så att säga mer "in" i ämnet. "I" nederländskan gör man si eller så..., vi tränger in i nederlänskans mystiska värld.
Och därför tycker jag att lära sig svenska ar jätte mycket hemskt så väldigt svårt.
Därtill är jag tacksam att det finns svenskarna här som vet precis hur det går med språket 'i' Sverige.
Pieter vind je nog steeds dat Zweeds makkelijk is?
Offline
Blije Freya schreef:
Pieter vind je nog steeds dat Zweeds makkelijk is?
Jag säger säkert inte att allt i svenskan är lätt. Jag tror bara att det är lättare för oss att lära oss basen än i vissa andra språk:
- svenskan är relativt lika som nederländska: orden och grammatiken likna varandra på svenska och på nederländska, mycket mer än t.ex. på franska eller (mycket hemskare ännu) grekiska.
- basgrammatiken (konjugationer, deklinationer, ...) är inte sådan komplicerad. Jag har någonsin lärt mig liten grekiska, och där är det mycket svårare att böja ord, och orden likna inte de nederländska. Därför lär man mycket snabbare att uttrycka sig litet på svenska än på grekiska (eller franska, men här i Belgien lär men det så mycket att jag kan uttrycka mig bra nu). Jag kan redan säga en hel del på svenska nu, utan att böra fundera för mycket, även om det ska inte vara allt korrekt, men på grekiska bör man fundera om uppemot varje ord...
Men säkert, finnesserna och nyanserna av den svenska grammatika är inte lätta alls .
Offline
Blije Freya: Bli inte avskräckt
Du klarar dig helt utmärkt genom att bara använda "på tyska", "på nederländska" osv. i det dagliga talet. "På" används mycket oftare. Till exempel kan man diskutera på vilka språk innehållsförteckningen står på olika förpackningar. Man säger absolut inte "i" vilka språk här.
"I tyskan", "i nederländskan" kommer nästan bara till användning när man till exempel diskuterar hurdana språk är.
Man skulle då visserligen kunna säga:
"När man skriver någonting på engelska så..." eller så kan man säga "I det engelska språket så..."
Men man kan också förenkla detta genom att säga "i engelskan så finns det många undantag" eller
"Jag är så trött på att det finns så många konstiga regler i svenskan!". Här i det sista exemplet skulle det bli konstigt om man försökte använda sig av "på". "Jag är så trött på att det finns så många konstiga regler... [Hur skulle ni här fortsätta meningen utan att använda 'i svenskan'?]", då måste man nästan skriva något mycket längre som "...på det där förbaskade språket som talas på nordpolen".
Offline
Jag har bott och arbetat i Holland under många år och lärt mig språket flytande, jag kommer från SKÅNE men den enda likheten skånskan har med nederländskan är det sätt varpå man uttalar orden i södra Nederland, närmare bestämt Westland. Den dialekt och den "intonation eller sång" som finns där påminner mycket om skånskan, man uttalar bl a bokstaven "R" på samma sätt men i övrigt skiljer sig språken väsentligt.
Hej mina vänner
Jag och min fru är från Antwerpen själv bor jag i Sverige sedan 1945 och min fru sedan 1960.
Min fru har en kusindotter i Nederlänskt Limburg (Maasstricht). som gifte sig med en Holländare (Amsterdam). Hennes man ville inte flytta till Limburg han tyckte det var omöjligt att förstå folket i Limburg.
Man måste komma ihåg att inom området Nederland och Flandern finns ett stort antal dialekter som talas till vardags. Och i stort sätt är det ingen som förstår varandra. En Nordholländare (Amsterdam) förstår ingen Linburgare och ännu mindre förstår någon i Nederland en Frisländare (ett område mellan IJselmeer och Groningen. Samma är det i Flandern i Belgien. En Antwerpenaar förstår inte dialekten från Gent och en Gentenaar (6 mil bort). I Gent förstår man svårligen en person från Oostende, Westflandrenn ytterligare 6 mil bort.
Om Nederländaren talar nederländska och flamländare talar så kallat Beschaaft (vårdat) Nederlands så förstår alla varandra utan några som helst problem.
Själv talar jag Antwerpdialekt, Vårdat Nederländska och kan även lägga mig till med Nederländska fån Nederland fast jag aldrig har bod i Nederland.
Där i mot kan jag inte ett ord Gent dialekt 6 mil bord från min födelse ort.
René Lundström allias Luyckx.