Zweeds/Nederlands forum

Is komt van zijn, jij bedoelt eens. En Madame Bovary is best wel een tof boek (Charbovari! Charbovari!).

" is " als verkorte vorm van eens, dat gebruiken wij in vlaanderen niet , voor mij is " is ", zoals zappy schrijft, een vervoeging van het werkwoord zijn , ook volgens meneer van dale, heb het opgezocht...

justme schreef:

" is " als verkorte vorm van eens, dat gebruiken wij in vlaanderen niet , voor mij is " is ", zoals zappy schrijft, een vervoeging van het werkwoord zijn , ook volgens meneer van dale, heb het opgezocht...

Die houdt niet van de verkorte vormen ervan

http://www.google.se/search?hl=nl&c … tnG=Zoeken

Voorbeelden uit Vlaamse muziek:
Mira-Opgetut: "Ik heb mezelf weer is schoon in scène gezet"
Fixkes cover "Vrijdagavond": "-begrept da nah toch is, 'k eb al ne vriend (-Oh nee ni nog is)"

En mijn eigen vriendin en trouwens elken andere Vlaamse spreker dien ik ben tegengekomen zeggen normaal gezien "is" (wat met een antwerps accent als "ies" kan klinken) of (veel meer zelden) "es".

Grytolle schreef:

Een opmerking!

Men zegt inderdaad 'is', maar in de schrijftaal wordt dat enkel als 's geschreven. Is is enkel en alleen van zijn afkomstig.

HEMME WE IER WA TE VRETEN JONGENS?

Nee, ik vind dat Margo wel gelijk heeft. Anders gaan alle Zweden dialect schrijven en dan sta ik daar met mijn Assimilletje.

Det där kallar vi en "björntjänst" på svenska. Tror ni dom får de lättare att förstå vad folk säger om dom inte är förberedda på olika uttal? Det här är ett forum, inget formellt brev - det hör till att man skriver talspråkligare. Jag gör precis samma sak som med "is" på svenska när jag stavar "något" som "nått" till exempel. Jag anstränger mig inte det minsta för att skriva "korrekt svenska" när jag postar här och det har ni aldrig klagat på. I vilket fall tänker jag skriva precis som jag känner för när jag svarar på trådar, och jag gör det alltid med den som jag svarar på i åtanke. Jag vet med säkerhet att Jules inte har några problem med att förstå vad jag skriver och att han uppskattar den hjälp han får.

Om någon som inte har något med tråden att göra undrar över något så behöver den bara fråga... Jag förstår inte alls varför ni gör en så stor grej av det här :S

Wie zijn "wij", justme? Het komt voor ver buiten Antwerpen, en waar het niet voorkomt kent men andere vormen [ɛs] of [əs]. Zonder twijfel maakt het minstens deel uit van uwe passieve woordenschat en zou het u normaal gezien niet opvallen als ge 't hoort.

Grytolle, met wij bedoel ik onze familie,  wij zeggen " eens " en  niet " is " als we eens bedoelen, in het dialect zeggen ze hier , in het Gentse : " ne keer "  vb:  ik zal nog ne keer goed luisteren hoe ze dat hier zeggen ..ik zal nog eens goed luisteren hoe ze dat hier zeggen.

Dahlman, ik begrijp je ..
Zelf vind ik appelsien een mooier woord en wij eten dat als dessert en ook de Vlaamse kinderen rijden tegenwoordig met een step tot bij oma , het woord trottinette wordt hier door de jeugd volgens mij niet meer gebruikt ...en niet veel oma's worden hier graag bomma genoemd....zo zie je maar , een taal is dus echt iets levends...
maar op die manier maken we het de Zweden wel extra lastig natuurlijk...

Heeeh, bedankt allemaal voor de reacties!
En Grytolle, check je e-mail maar weer!!

Jules.

Ik zal mijn vragen toch maar allemaal op het forum zetten. Kijk maar of je zin hebt ze te controleren!

1) Ett viktigt motiv i boken är otrogenhet, som är resultatet av att sträva mot den ultimata lyckan. Förklara 'att sträva mot den ultimata lyckan', och ange tydligt när Emma har varit otrogen gentemot Charles; vem var hon otrogen med och hur blev det till slut? Som förtydligande får du ange sidnummer för att referera till boken, men du måste skriva ut de
otrogna ögonblicken på ett fullständigt och tydligt sätt.
2) Ge den viktigaste skillnaden mellan Léon och Rodolphe, Emmas två oäktenskapliga relationer, grundat på deras inren.
3) Charles är en prosaisk man som känner nästan ingen misstanke. Emma däremot längtar alltid efter något nytt och när hon har hittat det, blir hon besviken varje gång. Förklara tydligt vad hon längtar efter och ge exempel på sådana besvikelser med en kortfattande redogörelse.
4) Under Charles liv måste han begrava sina två fruar Héloïse och Emma. På båda begravningarna kom det mycket folk, men efter att Emma hade begravits, kom det inget besök till Charles längre, inte ens hans bästa vän kom. Ange vem hans bästa vän var och ge en förklaring till varför det kom inget besök längre. Tänk här vid på Charles status som läkare under denna period.

Jules.

Jules Beelen schreef:

Jules.

Jules, een tip: je kan vaak woorden zoals 'att' weglaten in het zweeds. Daarom vertaal ik niet de zinnen die goed zijn. En dexe tekst is geen goed zweeds.

1) Ett viktigt motiv i boken är otrohet, som är resultatet av en strävan efter den ultimata lyckan. Förklara 'att sträva efter den ultimata lyckan', och ange tydligt när Emma var otrogen mot Charles; vem var hon otrogen med och hur det blev till slut. För att förtydliga får du referera till boken och ange sidnummer, men du måste tydligt beskriva varje tillfälle (händelse) [av otrohet] i sin helhet.
2) Ange den viktigaste skillnaden mellan L och R, E två utomäktenskapliga relationer (förhållanden word vaker gebruikt), grundat (baserat) på deras inre (egenskaper?).
3) Charles är en prosaisk man som inte är misstänksam. Emma däremot längtar ständigt efter något nytt...ge exempel på sådant hon blir besviken på med en kortfattad redogörelse.
4) Under sin livstid blev Charles tvungen att begrava båda sina fruar, H och E. Mycket folk kom till gravsättningarna, men efter E begravning fick C inte längre något besök, inte ens av hans bästa vän. Visa (peka ut) vem hans bästa vän var och ge en förklaring till varför ingen kom på besök längre. Tänk på (ha i åtanke) att C hade läkarstatus under denna period.

Waar haal je deze zinnen vandaan? Zelf verzonnen ofzo? Als je zweeds echt goed wil leren moet je maar emigreren want zo leer je het nooit.

Grytolle schreef:

Hij leert het wel zo op den duur :S

Stora skulder klinkt idd veel beter, sorry - maar "att ha skulder" is wel degelijk een goede uitdrukking

"skylla på" is veel te vrij vertaald, vind ik

Ja, maar jij schreef mycket ekonomiska skulder en dat is geen goed zweeds. Wat is veel ekonomische schulden dan? De woorden van Jules waren 'sitter i skuld' en dat moet skuldsatt zijn. In schulden zitten of hebben.

Ik gebruik skylla på omdat tillskriva ook positief kan zijn. Zoals ik al schreef word iemand verweten van haar dood. Tillskriva is niet fout maar ik vind skylla på beter.

Nausea, die tekst en uitleg geeft.