ord på -te, -de, -t (eller annan konsonant)
Kan vara preteritum eller presens av en verb:
Preteritum | Pres. I
| Pres. II | Grundform | Förklaring |
maakte | maak | maakt
| maken | dubbel vokal plus enkel konsonant blir enkel vokal
|
stopte | stop | stopt
| stoppen | enkel vokal blir dubbel konsonant
|
kruiste | kruis | kruist
| kruisen | diftong ändras inte
|
leefde | leef | leeft
| leven | dubbel vokal blir enkel, f/s blir v/z
|
Presensform II används för jij/hij/zij-formen (du/han/hon).
Presensform I används för ik-formen (jag) och är svårt att känna
igen eftersom det också kan vara en substantiv eller adjektiv.
Om det slutar på
-de eller
-te beror på konsonanten i
grundformen: hårda (ch, f, k, p, s) föjls av
-de, mjuka av
-te.